- Det är enbart honmyggorna som sticks och suger blod. Honorna behöver extra protein för att kunna producera ägg.
- Det finns över 3500 arter av stickmygg beskrivna i världen! I Sverige förekommer 51 av dessa arter.
- Hanmyggorna kläcks före honmyggorna och har dessutom en kortare livstid. Hanmyggorna lever endast några veckor till skillnad från honmyggorna som kan leva upp till 2 månader.
- Både hanmyggor och honmyggor behöver energi för att flyga, den får de från blomnektar.
- Stickmygg är mest aktiva i skymningen, även om det finns arter som är aktiva dygnet runt.
- Myggbettet är en allergisk reaktion på stickmyggans saliv. Hur stor reaktionen blir beror på hur känslig man är individuellt.
- En stickande mygghona kan suga blod vid mer än ett tillfälle under sitt liv.
- Stickmyggor attraheras av olika saker, bland annat värme, koldioxid och olika luktämnen. Det är dessa faktorer som dagens myggmaskiner försöker härma för att på konstgjort sätt attrahera mygg och sedan fånga in dem.
- Stickmyggor kan, beroende på art, övervintra som ägg, larv och fullvuxen individ.
- Mygghonor använder sig nästan uteslutande av doft- och smaksignaler för att finna och identifiera lämpliga blodvärdar.
- Myggor i Sverige suger främst blod från kor, hästar eller människor.
- Det finns 300–400 doftsignaler som produceras och utsöndras av människan, men myggorna tycks endast känna igen ett fåtal av dessa.
- Människor kan vara olika attraktiva för myggan, vissa utsöndrar en mindre mängd doftsignaler än andra. Detta förklarar varför vissa människor blir mer myggbitna än andra.
- Myggor går igenom fyra stadier i sina livscykler: ägg, larv, puppa och vuxen (imago).
Förklaring av arten Stickmyggor (Culicidae)
Myggor (Nematocera) är en underordning till tvåvingar (Diptera). När vi säger myggor borde vi egentligen säga stickmyggor (Culicidae), annars inkluderas även ändra flygfän som inte sticks, till exempel fjädermyggor och harkrankar.
I Sverige har vi 51 olika stickmyggor enligt Sveriges lantbruksuniversitet, 31 av dessa är av släktet Aedes. I Dalarna finns till exempel det vi kallar för översvämningsmygg (Aedes sticticus). Det riktiga namnet är vårsvämmygga men har i folkmun blivit benämnd som Kamikazemyggan. Den är verksam på dagtid och attackerar genom att störta rakt på sitt offer, därav smeknamnet Kamikaze. Ett annat släkte är Anopheles, som i folkmun kallas för Malariamyggan och som faktiskt finns i Sverige, 7 arter har påträffats men ingen bär på Malaria bakterien.
En annan stickmygga, den så kallade Tigermyggan (Aedes albopictus) finns inte i Sverige men har stor utspridning i tropikerna. Detta är en farlig mygga eftersom den kan sprida många olika virus, som till exempel Gula febern eller Denguefeber.
Knott (Simuliidae)
Denna flugliknade lilla insekten har en kropp som brukar bli 2–6 millimeter lång, lite tjockare framtill och kort bakkropp. Denna kan vara helt otroligt störande för oss människor och våra djur. Dessutom är den svårfångad, vi kan rekommendera att man använder det högsta stativet för sin Predator Dynamic och Grön oktanol med mjölksyra som lockmedel för att optimera fångsten.
En mygga har en snabel som den sticker genom huden för att komma åt blodet, ett knott har ingen snabel utan biter hål i skinnet som då börjar blöda.
Svidknott (Ceratopogonidae)
Man förväxlar ofta svidknott med vanliga knott, men det är en helt annan familj. Det som kännetecknar ett svidknott är att den är betydligt mindre och smalare men framför allt kan man se det på de tre strecken på vingarna. Svidknottet flyger dessutom lite högre och lockas av mjölksyra och oktanol. Mjölksyra är det som utsöndras om vi anstränger oss fysiskt och därför hittar svidknotten oss lättare när vi svettas.
Även ett svidknott saknar snabel och biter sig istället genom skinnet för att komma åt blodet.
Hästar, speciellt islandshästar, kan få stora problem med eksem som kliar något enormt av svidknottens stick. Hästen kliar sedan sönder sin hud och det blir stora sår på nacke och svansrot.